torsdag 22 februari 2018

När gästerna åkt.....

finns bara tystnaden och minnen kvar.

Nu när solen lyser in genom mina smutsiga fönster rutor, ser jag spår av små handflator på mina glas skåp med min gris samling i. Där har lillan stått och beundrat alla grisarna. Hon är så härlig just nu!
Vi satte upp grinden för vindstrapporna  så att hon inte skulle ramla i trapporna. Men det tog inte lång stund förrän hon kom underfund med hur man fick upp grinden. Så sen blev bästa lekplatsen  att leka i trapporna. Å som tur var gick allt lyckligt. Mitt äldsta barnbarn och jag pysslade lite medan de var här. Vi gjorde bl.a. antecknings häften med modell från Strömsö. Nu har jag inget foto av dem att visa upp, men vi gjorde också varsitt hjärta med spik och garn dragning. Vet inte vad tekniken heter. Så här blev de:

 Sen har jag då gjort två par torg vantar i samma mönster men i olika färger.
 De här gröna skall jag ha själv, för de passar till min nya vinter jacka.

 De här andra paret kommer jag antagligen att ge bort.

Jag har stickat två par helt vanliga sockor av garn som randar sig. Ibland känns det så avkopplande att bara sticka sånt här enkelt, utan några utmaningar med mönster och massor av färger.

 Sen minskar det ju i garn lagret, när jag stickar sådana här sockor, för det går åt precis ett nystan till varje par.
Sen har jag haft efter dessa båda böcker till Adlibris. Så nu har jag nya utmaningar att ta itu med.
Undrar vad det skall bli till. Jag kan ju inte så mycket av det andra inhemska språket. Men säkert kan jag få hjälp av någon om jag behöver.





Nu har kylan bitit sig fast, men det är så härliga solskensdagar fast det är kallt. Jag gillar verkligen dessa solskens dagar. Man blir så pigg och glad av solsken!

Idag har jag mitt speciella barnbarn på besök. Det är min sons katt, som jag tyckte synd om, när den var ute i kylan. Så jag bjöd in henne i värmen. Tror hon vill ha lite mat nu.

Allt gott till er som tittar in! Snart är det vår!

2 kommentarer:

  1. Ja när de åker tillbaka finns tystnaden, minnen och tomheten... det känns alltid så tomt efteråt...
    Tur att jag ännu har en unge hemma på heltid <3
    De 4-fotade "barnbarnen" är också väldigt, väldigt speciella och härliga <3
    Vi hade Siri här igår, tyvärr var jag på jobb men hann ju träffa henne då jag kom hem. Och man blir så glad i hjärtat då hon kommer och viftar på svansen <3
    Ha det fint i solskenet!

    SvaraRadera
  2. Sidu bare, du har skaffat andra boken av Lumi Karmitsa, jag har den första :) Visste att denna kommit och att däri finns ett par kattsockor bl.a, men...drog på bromsen, har att sticka ändå ;)
    Men tanken har nog frestat, hi, hi....Vackra saker du gjort! Trevligt veckoslut!

    SvaraRadera